jusefines

Det är lördag kväll, klockan börjar närma sig ny dag och det vore en god idé att släcka snart, speciellt med tanke på den uteblivande sömnen jag fick igår natt.
Jag har haft en intressant dag, det var trevligt häng med farmor och farfar, vi åkte till godispalats1 och valde ut  favoriterna i varsina påsar, sedan drog vi för att beställa take out tillbaka hem till mello. Det var riktigt mums att få titta på Måns ikväll, I give you that. Annars då?
Är så full av carbs att jag är nära på att spy, haha. Mina ögon är rödkantiga och de svider, inte enbart efter den uteblivna sömnen dock. Ibland är det som att det inte finns något stopp i mig, tårar som avlöser den ena efter den andra- omöjliga att stoppa. En hunger som inte går att mätta, proppar i mig tills det blir svårt att andas och illamåendet tar över. Noggrannheten och räknandet av varenda kilokalori jag stoppar i mig på alla andra dagar utom lördagar. Dessa tre ting har två saker gemensamma; njutning och ångest.

 

Jag skulle inte säga att jag brukar gråta, tvärtom, men på senare tid kommer det i allt jämnare perioder. Tankar som snurrar, spinner iväg och kastas ut, jag hittar fel i de flesta områden. Jag är missnöjd med småsaker här och där, då pratar jag inte enbart om ytliga saker utan egentligen familj, vänner och relationer överlag. Det är först nu när jag kommit underfund med vad jag ska plugga till och nu när jag säkrat jobb för sommaren som de verkliga problemen verkar stiga till ytan.

 

Det är en känslomässig dag för mig och så är det bara ibland, vet dok att jag har familjemedlemmar som oroar sig. Det finns egentligen inget att oroa sig för, vissa perioder är mörkare än andra, men tillslut kommer våren ändå.